Kaffe

Ja jag är hemma idag. Jag är helt slut, för denna vecka har varit helt störd! Påfrestande både fysiskt och psykiskt. Matteprov, teater, opera, råttor, tankar...

Det är skönt att man faktiskt har möjlighet att ta igen sig. Även fast det egentligen inte är rätt. Men det jag menar är att om jag skulle haft ett arbete med lön o grejjor hade det inte varit alls lika okej att ta ut ledighet bara sådär..

Igår var min syster så himla fin. Hon hade nya kläder på sig. Lockat hår och var jättefint sminkad. Hon var verkligen jättefin! Jag å andra sidan orkade inte anstränga mig. Jag gick med samma tröja som jag haft på mig hela dagen. Den med kaffefläcken. Sminkningen var densamma och mitt hår.. ja vad ska man säga. Estet-rufsigt?
Men grejen är att jag inte orkar bry mig så länge det inte stör någon annan. Vem bryr sig egentligen om att jag har en kaffefläck på tröjan och vem bryr sig om att mitt hår ser ut som det inte blvit borstat på en vecka, vilket i och för sig kan stämma men i alla fall.. Om det nu är någon som stör sig så är det deras problem!
 Jag är ju inte äcklig precis. Jag vet vad hygien är, tro mig!

Det är faktiskt ganska skönt att vara den tjejen med kaffefläcken på magen who doesn't give a damn!
Sån var jag inte innan...
Ska man se det som en förbättring eller ett förfall?

Anyway, jag är inte miss-don't-give-a-damn alltid. För ibland, är allt en katastrof!
Puss

P.s. Kaffe är det äckligaste som finns! Jag spydde...nästan i alla fall. Men jag ska prova hel-svart kaffe utan diverse tillsatser så som mjölk och socker. It may work! D.s.