torsdag 4 mars 2010

at the moment

det finns så otroligt mycket jag skulle vilja skriva om. allt möjligt faktiskt. livet i skolan. livet hemma. livet med mina vänner. livet i största allmänhet. tankar. funderingar. åsikter. det finns så fruktansvärt mycket åsikter. det finns så otroligt mycket att tycka och inte tycka. jag vill tipsa. jag vill frälsa. jag vill älska. men inte hata. hata är ett så missbrukat ord. missbrukare. är vi allihopa. hej jag heter josephine och jag har hatat. jag är typ botad nu? jag vill skriva precis hur jag känner men jag känner att det jag känner inte känns bra att känna här.

jag måste reda ut mitt liv en aning. det känns som jag sitter fast i tuggummi. tuggummi som någon slängt på marken och trampat på. jag sitter lite fast.
 jag tycker det är jobbigt med onödigt långa inlägg. ibland behövs det. men allt handlar om strukturen. om hur man strukturerar upp det man skriver. hur man strukturerar upp sitt liv..

arg, för att livet innehåller avsnitt som gör mig aningen frustrerad. för att det är svårt. för att ingen, eller det är fel att säga ingen, men en del, inte förstår. för att ingen, eller det är fel att skriva ingen, men många, vill inte ta sig tid att förstå. för att vissa bara stör mig med hela sin existens helt enkelt.

ledsen, för att det finns saker jag vill men inte har eller får eller kan. för att förståelse är önskedrömmar ibland. för att jag inte räcker till. för att ingen ser. för att ingen vill som jag vill att den ska vilja. för att jag känner att jag hatar det jag ser i ett föremål som kan gå sönder och ge sju års olycka. för att jag känner så för ofta. för att jag får ångest och för att jag är rädd.

ångest, för att jag känner press. för att jag inte vet och för att lat är en beskrivning. för att jag är så korkad ibland och inte tänker på att det finns ett cut-off-date på allt. deadlines.

glad, för att jag lever och för att jag har det bra trots allt. för att jag älskar de jag älskar. för att jag fyller arton år om tretton dagar och för att jag tror på förändringar. för att musik är livet och livet är musik. för att jag snart ska, vill, måste, ska, ska, ska tatuera mig och för att jag vet precis vad och för att jag vetat det länge. för att I Are Droids cd är mitt heroin. för att jag om fjorton dagar ska se sveriges finaste band live igen, kent. för att jag älskar min familj och för att jag kan prata om allt och lite till med dom. för att hemlighetsmakeri inte existerar i någon större utsträckning hemma hos oss.

sur, för att sommaren känns så långt borta. för att jag inte kan utnyttja min garderob så som jag vill. för att mina skorskorskor står och dammar.

rädd, för att jag ska ramla. för isen. för halkan. för att något hemskt ska hända. mig. eller nån nära mig.

stolt, för att jag börjat våga. för att jag inte tänker "tänk om". för att jag lever. för att jag inte hatar.

lugn, för att jag innerst inne vet att allt ordnar sig till slut. för att jag vet att jag kommer klara det. vad än det är.

1 kommentar:

  1. jag gillar det och jag förstår, lite iaf :)
    Men du vet att jag tänker väldigt mycket som dig ibland så det är bara att prata med mig om vad du vill när som, när du känner att du måste öppna din käft som så många andra gånger ;)

    SvaraRadera